Idag finns det en hel uppsjö med olika typer av borrar, betydligt fler än man kan tro faktiskt. Från klassiska spiralborrar till lite mer ovanliga trappstegs- och diamantborrar, och vi får inte glömma borr till CNC-maskiner och dylikt. Varje typ är framtagen för ett specifikt ändamål, material och rotationshastighet. Spiralborren (även kallad träborr eller metallborr beroende på design och material) är fortfarande den vanligaste, men det finns i dag tiotals unika borrtyper, och därtill otaliga varianter inom varje kategori. Vissa borrar klarar flera material, andra är så speciella att de bara kan användas till ett enda syfte. Det handlar om att hitta rätt verktyg till rätt uppgift – och det är precis vad vi ska gå igenom här.
Borrens historia i ett nötskal – från handdrivna redskap till CNC-maskiner
Att borra hål är ett av våra äldsta tekniska behov. De första borrarna vi känner till var handdrivna träpinnar med sten- eller metallspetsar, redan under yngre stenåldern. Dessa användes för att göra hål i trä, ben och mjuk sten. Tekniken byggde på friktion och uthållighet, inte hastighet som idag.
Under antiken började man använda bågborrar, där ett snöre snurrades fram och tillbaka för att rotera borren. De romerska och egyptiska civilisationerna förbättrade designen och introducerade de första metallspetsarna, vilket ökade både precision och materialmångfald.
Det verkliga tekniksprånget kom dock under industriella revolutionen. Runt 1770-talet började man använda vevdrivna borrmaskiner i metallbearbetning. År 1895 uppfann Wilhelm Fein världens första elektriska handborrmaskin i Stuttgart, Tyskland – och med det tog utvecklingen fart på allvar. Under 1900-talet blev borrmaskinen både mer kraftfull, ergonomisk och särskild från andra förekommande verktyg. Pneumatiska borrar, borrhammare, magnetborrmaskiner och CNC-baserade automatiska system är alla moderna svar på en urgammal teknik.
Den första eldrivna borrmaskinen – en vändpunkt i industrins historia
Wilhelm Fein är alltså upphovsmannen till den elektriska borrmaskinen, som lanserades 1895. Den vägde då cirka 7 kilo och krävde tvåhandsfattning. Fastän dess otymplighet revolutionerade den industrin, eftersom det för första gången blev möjligt att borra i metall med konstant kraft och hög precision utan muskelkraft. Den banade väg för både portabla och stationära borrmaskiner, och låg till grund för hela den verktygsindustri vi ser idag.
Borr, borr och mera borr – idag borras det som aldrig förr!
Idag används borrar inom i stort sett alla samhällssektorer. Kanske är det så att du borrar upp olika typer av lampor eller skåpr precis när du läser detta? I alla fall… i hemmet borrar vi för att hänga upp tavlor, montera hyllor eller renovera badrummet. I byggbranschen borras hål för eldragningar, armeringsjärn, rörinstallationer och infästningar. Inom industrin används borrar i allt från produktionen av flygplansdelar till mikroborrning av kretskort. Lägger vi fokus på fordonsindustrin sker mycket av borrandet numera automatiskt med robotar i produktionslinjer.
Borrar används också för geologiska undersökningar, arkeologi, kirurgi, tandvård och gruvdrift. Tekniken är densamma – men dimensionerna, materialen och maskinerna varierar kraftigt som du säkert förstår!
De mest förekommande ”borrmaskinerna”
Här skiljer man på portabla maskiner och stationära anläggningar. Bland de portabla varianterna är de handhållna borrmaskinerna absolut vanligast, både i hushåll och på byggarbetsplatser. De finns i såväl batteridrivna som nätdrivna versioner, och används till allt från montering av möbler till håltagning i trä, plast och metall.
För tyngre arbeten, särskilt i betong eller natursten, används borrhammare eller slagborr. Dessa maskiner kombinerar rotation med en kraftfull slagmekanism som krossar materialet medan borren skär sig in.
Fastmonterade pelarborrmaskiner återfinns främst i verkstäder och industrimiljöer där hög precision krävs. De används ofta för borrning i metallkomponenter eller trä där exakta, lodräta hål är avgörande.
Magnetborrmaskiner har en särskild roll inom stålkonstruktioner och används framför allt ute på fältet. De fästs magnetiskt mot stålytor och möjliggör stabil borrning även i vertikala eller upp-och-ner-vända lägen.
Inom tillverkningsindustrin är CNC-maskiner med integrerad borrfunktion mycket vanliga. Här programmeras borrmomenten som en del av en större bearbetningssekvens, till exempel vid produktion av precisionskomponenter eller formverktyg.
Slutligen används tryckluftsdrivna borrar ofta inom fordonsindustrin, flygindustrin och offshore-verksamhet. Dessa är lätta, kraftfulla och mycket tåliga i tuffa miljöer, särskilt där elektriska maskiner inte lämpar sig på grund av explosionsrisker eller fukt.
Olika typer av borrar – från spiral till diamant
Det finns över hela 30 etablerade borrtyper, men några av de vanligaste förtjänar särskild uppmärksamhet. Spiralborren, eller twist drill på engelska, är den mest mångsidiga och används för metall, trä och plast. Den finns i varianter som HSS, koboltlegerad, titan-nitridbelagd och i hårdmetallutförande. För träarbeten där större hål krävs används slangborr, även kallad flatborr eller spadeborr, som har ett platt huvud och en vass spets. Träborrar med centreringsspets är typiska inom snickeri och ger rena, precisa hål i trä.
Vid borrning i betong krävs en betongborr med hårdmetallspets, ofta i kombination med slagborrmaskin eller borrhammare. För mycket hårda och spröda material som glas, keramik och sten används diamantborrar, som är effektiva men kostsamma. Trappstegsborrar är populära inom elinstallationer och plåtbearbetning, eftersom dessa borrar kan borra olika typer av diametrar med ett och samma verktyg. Centerborrar används främst inom svarvning eller för att förborra centrumhål inför större borrning i metall.
Kärnborrar, eller hålsågar, skiljer sig från andra typer genom att de tar ut en cylinderformad kärna istället för att skapa spån, vilket är särskilt användbart vid håltagning i elinstallationer eller i tjockare material som betong eller metall. Sist men inte minst finns snäckborrar, som är framtagna för djup borrning i industriella sammanhang där konventionella spiralborrar inte räcker till.
Hårda och tåliga materialval är ett måste
Materialen som borrar tillverkas av varierar beroende på användningsområde och krav på hållbarhet, värmetålighet och skärpa. Det vanligaste materialet är HSS, eller High-Speed Steel, som erbjuder god hållbarhet och används för borrning i metall, trä och plast. För mer krävande applikationer, exempelvis borrning i rostfritt stål, används ofta koboltlegerade borrar (HSS-Co), som tål högre temperaturer utan att tappa skärpan.
Vid industriell precisionsbearbetning, särskilt i CNC-maskiner, används borrar av hårdmetall – eller carbide – som är extremt slitstarka och håller länge även vid höga hastigheter och belastningar. För mycket hårda och spröda material som glas, kakel eller sten används borrar med diamantbeläggning, som istället för att skära materialet slipar sig genom det.
Titanbeläggning förekommer ofta på metallborrar, detta för att öka livslängden och ge ett visst skydd mot värmeuppbyggnad. I mer avancerade tillverkningsmiljöer förekommer även borrar tillverkade av keramiska kompositer eller PCD, vilket står för Polycrystalline Diamond – en extremt hård syntetisk diamantstruktur som används vid precisionskrävande borrning i mycket svåra material.
Hårdmetallborrar för olika tillämpningar finner du hos Gohlins.se! Här hittar du allt inom borrning och skärande bearbetning.
Det går inte att borra med ett träborr i metall!
Något som är helt avgörande, är att korrekt typ av borr används till rätt material. Fel typ av borr kan snabbt bli slött, gå av eller skada materialet. Trä kräver skarpa kanter och snabb rotation. Metall kräver lägre varvtal och högre tryck. Betong kräver slagfunktion. Glas och kakel kräver vattenkylning och minimal tryckkraft. Osv… Det krävs alltså olika typer av borrar för rätt applikation! Låt oss ta en titt på detta här under.
Vi guidar dig rätt i vilken typ av borr du ska välja!
För att göra det lättare att välja rätt typ av borr till rätt material, följer här en guide där varje rekommendation är anpassad efter materialets tekniska egenskaper! Har du koll på allt detta, är frågan?
Borra i trä
Använd spiralborrar med centreringsspets eller så kallade slangborrar (flatborrar) för större hål. Dessa har vassa eggar som snabbt skär igenom träfibrerna utan att slita ut borren. Trä kräver högt varvtal och låg tryckkraft för bästa resultat.
Borra i metall
Här fungerar spiralborrar tillverkade i HSS (snabbstål), ofta med beläggningar som kobolt eller titan för att klara värme och slitage. Vid borrning i hårdare stål eller gjutjärn är lägre hastighet och kylvätska viktigt för att bibehålla livslängden på borren.
Borrning i rostfritt stål
Stainless steel, som det heter på engelska, är ett segt och värmebeständigt material som kräver koboltlegerade borrar (HSS-Co) för att skära effektivt. Borrningen ska ske i låg hastighet, med kontinuerlig kylning för att undvika att stålet härdas och borren förstörs.
Betongborrning
För betong, tegel och lecablock används borrar med hårdmetallspets och SDS-fäste (dock inte obligatoriskt), i kombination med en borrhammare (slagborrmasking). Slagfunktionen är faktiskt helt avgörande eftersom det är stötarna, snarare än rotationen, som gör håltagningen möjlig i dessa hårda material.
Borra i glas
Glas kräver mycket varsam behandling. Diamantborrar används här eftersom de slipar snarare än skär. Borren ska gå i låg hastighet och med konstant vattenkylning för att förhindra överhettning och sprickor i materialet.
Göra hål i kakel och keramik
Här gäller samma principer som vid glas. Diamantborrar är standard. Borrningen sker med låg hastighet och utan tryck – det är viktigt att låta verktyget göra jobbet utan att forcera. Tålamod är ledordet!
Borrning i plastmaterial
Många plastmaterial kan smälta om friktionen blir för hög. En trubbig spiralborr med flack skärvinkel är bäst här. Den ska gärna ha en avfasad spets för att inte rispa eller “hugga” tag i materialet, vilket kan orsaka sprickbildning.
Tunnplåt får man vara försiktig med
Trappstegsborrar (även kallade stegborrrar) är perfketa för tunnplåt, särskilt vid elinstallationer, plåtinklädnad eller ventilation. De gör flera håldiametrar med ett enda verktyg och ger minimalt med gradning. Även koniska borrar används ibland för liknande ändamål.
Vad gäller för “universalborrar”?
Vissa spiralborrar i butik och handeln är märkta som “universal” eller “för flera material.” Dessa är oftast tillverkade i HSS-stål med någon form av ytbeläggning, och är tänkta att fungera acceptabelt i exempelvis trä, plast och mjuk metall. Notera dock att dessa borrar är kompromissprodukter. De fungerar, men de presterar sällan optimalt i något av materialen. I professionella sammanhang är det därför sällsynt att man förlitar sig på en sådan allroundlösning – särskilt inte i krävande miljöer eller vid frekvent användning.
För enklare hemmafix, där mångsidighet och bekvämlighet prioriteras framför prestanda, kan universalborrar absolut ha sin plats. Men ska man borra i betongväggar, rostfritt rör eller kakelplattor, bör man alltid välja ett specialverktyg anpassat för uppgiften.
Dessa borr är mest populära
De mest förekommande borrar, som de flesta av oss använder eller har kommit i kontakt med på ett eller annat sätt, kan sammanfattas till följande:
Spiralborrar i HSS
Pålitliga, billiga och passar till de flesta vardagliga projekt.
Betongborrar med SDS-fäste
Favorit i byggsektorn för snabb håltagning i betong och tegel.
Trappstegsborrar
Särskilt populära bland elektriker och plåtslagare.
Diamantborrar för kakel
Väldigt vanliga vid badrumsrenoveringar.
Kärnborrar
I både trä- och betongversion för större håltagning.
Morgondagens borrar – kommer det finnas en äkta universalborr i framtiden?
Den stora frågan är: Släpps det någonsin ett borr som fungerar i alla material? Njae…
Tekniskt sett är det svårt! Materialens egenskaper varierar för mycket – från träets fibrer till betongens hårda stenpartiklar och glasets sprödhet. En borr som klarar alla dessa kräver variabel geometri, självjusterande skär, värme- och tryckresistens – och kanske till och med AI-baserad anpassning under användning.
Men vissa företag experimenterar med hybridborrar med flerlagersbeläggningar, nanobeläggningsteknik och vibrationsteknik som anpassar sig till materialets respons. Det kan komma “nästan-universalborrar” i framtiden, men det är osannolikt att en enda borr ersätter alla unika varianter.
Vi rundar av – olika typer av borrar är ett måste för olika material
Borrar är ett av de mest grundläggande, men samtidigt tekniskt avancerade verktygen vi har i verktygsväskan eller på industrigolvet. Från stenålderns handborr till dagens diamantbelagda precisionsverktyg har utvecklingen varit både bred och djup. Det finns i dag tiotals olika typer av borrar, var och en optimerad för ett visst material eller situation. Att välja rätt borr är såklart bäst för både säkerhet, effektivitet och resultat – oavsett om du bygger en veranda eller monterar komponenter i en flygplansvinge.
Det finns inte en universal borr (i den bemärkelse som de flesta av oss tänker), och det kommer sannolikt aldrig finnas en som klarar alla material optimalt. Men häng inte läpp, för med rätt kunskap och rätt utrustning (borrmaskin) kan du med stor precision hitta den optimala borren för varje uppgift!
Från borr till skärverktyg! I nästa artikel tar vi termometern på vändskär, främst inom svarvning.