Ett passersystem, eller låssystem, som bygger på upplåsning via en tagg eller bricka, skapar en välorganiserad och effektiv arbetsmiljö. Inom industri och lager, där tid ofta är en kritisk faktor, kan anställda röra sig fritt mellan olika avdelningar eller dörrar utan att behöva hålla reda på flera metalnycklar. Systemet ger dessutom förbättrad säkerhet, eftersom man kan kontrollera vem som har tillträde till vilka områden i realtid. På så vis minskar risken för obehöriga intrång och hanteringen av nycklar blir smidigare för alla inblandade.
Vad är ett låssystem med taggar och brickor?
Ett låssystem med tagg, även kallat passersystem som sagt, är en lösning där anställda eller behöriga personer får tillträde till vissa utrymmen genom att använda en liten elektronisk nyckel i form av en tagg eller bricka. Själva ordet ”tagg” kan avse en fysisk enhet som oftast är stor som en nyckelring och innehåller ett chip. När taggen hålls mot eller sveps förbi en läsare, kontrollerar systemet om taggens unika ID överensstämmer med förinställda rättigheter i mjukvaran. Vid godkännande låses dörren upp eller slussen öppnas.
Ett passersystem består därför av flera huvudelement:
Taggar eller brickor som identifierar användaren.
Kortläsare eller taggläsare som läser av informationen från chipet.
Kontrollenhet eller programvara som avgör om behörighet finns.
Låsenhet (elektrisk låsmekanism) som styr dörren eller porten.
I professionella miljöer, såsom industrianläggningar, kontorskomplex eller lagerlokaler, är det ofta hög omsättning av personal och tillfälliga besökare eller underleverantörer. Ett flexibelt passersystem med taggar förenklar då hanteringen av behörigheter, eftersom man kan aktivera, uppdatera eller spärra taggar via ett centralt system.
Hos CDVI Nordic AB finner ni kompletta passersystem, dörrautomatik, fastighetsboxar och andra lösningar för en smartare och mer effektiv fastighet.
Hur fungerar tekniken, är det RFID som gäller?
I de allra flesta fall bygger låssystem med taggar på RFID-teknik (Radio Frequency Identification). RFID innebär att en antenn i taggen kommunicerar trådlöst med en läsare genom elektromagnetiska fält. Det finns olika frekvensområden (t.ex. 125 kHz eller 13,56 MHz), men gemensamt för samtliga är att läsaren kan identifiera varje tags unika ID utan att den behöver vara i direkt kontakt.
RFID-tekniken är etablerad och används inte bara i passersystem, utan även i exempelvis lagerlogistik och sjukhusmiljöer för att spåra utrustning. För passersystem är denna teknik idealisk eftersom det krävs minimal handpåläggning för användaren: det räcker ofta med att hålla upp taggen eller brickan mot en läsare för att få dörren upplåst.
Kräver taggarna batterier?
De flesta passiva RFID-taggar är batterifria. De drivs istället av den energi som genereras när taggen hamnar i nära kontakt med en RFID-läsare. Detta kallas induktiv koppling eller magnetkoppling beroende på frekvens och teknisk utformning. På så vis behöver man inte oroa sig för att batterier ska ta slut, vilket vore opraktiskt i en industri- eller kontorsmiljö där taggar används flitigt.
Det finns emellertid även aktiva RFID-taggar med inbyggt batteri, men dessa används sällan för vanliga dörrpassager. Aktiva taggar är vanligare för spårning över långa avstånd eller i miljöer där man vill kunna läsa av taggen på tiotals meters avstånd.
Hur tåliga är brickorna, klarar de ett fall mot marken?
Taggar och brickor konstruerade för industri- eller lagerbruk är ofta mycket robusta, tillverkade av tåliga plaster eller kompositmaterial som klarar att tappas i golvet utan att skadas. I standardutföranden är de minst lika hållfasta som en konventionell nyckelknippa. Vissa modeller är även damm- och vattentäta, vilket gör dem lämpliga för utomhusbruk eller i fuktiga miljöer.
Enligt vissa tillverkare kan taggar överleva fall på flera meter mot hårda ytor, även om exakta specifikationer kan variera. Det är dock alltid bra att följa leverantörens rekommendationer när det gäller förvaring och hantering.
Var används dessa låssystem med tagg?
I industri- och lagerlokaler fyller passersystem med tagg en viktig funktion, framför allt genom att möjliggöra tydlig åtkomstkontroll till olika produktionsavsnitt eller maskinrum. Stora kontorskomplex och fastigheter använder också i stor utsträckning denna lösning, eftersom ett centralt administrerat passersystem ger god översikt över vem som har tillgång till var och när.
Inom vården ser man även utbredd användning av elektroniska passersystem, både för att skydda medicinförråd och känsliga patientdata. Inom kommunal verksamhet och skolor är elektroniska passersystem med taggar vanliga för att hantera besökare och anställda på ett säkert och användarvänligt sätt. Kort sagt är användningsområdena breda och inkluderar nästan alla branscher där man behöver kontrollera flödet av människor.
Taggar och brickor är det mest förekommande inom passersystem
Brickor, taggar, eller nyckelkort är mycket vanliga, bland annat tack vare deras enkelhet, robusthet och låga kostnad i jämförelse med mer avancerade lösningar. De är också enkla att ersätta om någon förlorar sin tagg. Man slipper tidsödande utbyten av fysiska låscylindrar, eftersom man kan spärra en borttappad tagg i systemet och sedan utfärda en ny åt personen.
Vilka andra tekniker finns förutom taggar och brickor?
Förutom traditionella RFID-baserade taggar och brickor finns en rad alternativa metoder för passerkontroll, du känner säkert till flera utav dem vilka är:
Mobilappar
Här används en smartphone som “nyckel” via Bluetooth eller NFC.
Biometriska system
Fingeravtryck, iris- eller ansiktsigenkänning.
PIN-koder
Användare knappar in en sifferkod på ett tangentbord.
QR-koder eller streckkoder
Kan exempelvis skrivas ut på tillfälliga passerkort (även om detta är mindre vanligt för permanent användning).
Vilken metod man väljer beror ofta på den önskade säkerhetsnivån, hur pass integritetskänsliga miljöerna är samt vilka budgetramar och praktiska krav som finns.
Fördelar respektive nackdelar med olika lösningar
Ett taggbaserat passersystem har flera fördelar jämfört med exempelvis mobilappar, biometri och PIN-koder:
Enkel administration
Det är snabbt att ge och ta bort behörigheter.
Driftsäkerhet
Kräver ingen aktiv strömförsörjning i taggen.
Snabb åtkomst
Anställda slipper knappa in koder eller låsa upp mobilen.
Integritetsaspekt
Ingen insamling av biometriska data och inget behov av personliga mobilnummer.
Nackdelar kan vara att en tagg fortfarande är ett fysiskt objekt som kan förloras eller glömmas hemma. Biometriska system kan vara mer personliga och unika, men kräver ofta mer avancerad, dyrare och potentiellt underhållskrävande utrustning. Mobilappar kan te sig smidiga, men är sårbara för batteribrist i telefonen och kräver ofta stabil internet- eller Bluetooth-anslutning. PIN-koder är enkla att implementera men lider av risken att koder sprids muntligen, samt att anställda ibland kan glömma dem.
Kostnad för ett passersystem som tillämpar taggar
Kostnaden för ett passersystem varierar kraftigt beroende på antalet dörrar, säkerhetsnivå, typ av mjukvara och hur avancerad administration man vill ha. En mindre anläggning med ett fåtal dörrar kan klara sig med ett mer grundläggande system, där kostnaden kanske landar runt några tusenlappar per dörr (exklusive installationskostnad). Större industrianläggningar med avancerad integrationsmjukvara, kameraövervakning och larmfunktioner kan röra sig upp i betydligt högre summor.
I regel är dock RFID-baserade taggsystem kostnadseffektiva på sikt, då administrationen av nya behörigheter och spärrning av borttappade taggar är betydligt enklare än att hantera traditionella nycklar och låsbyten. Projektkostnader inkluderar normalt läsare och elektroniska lås, kablage och installation samt licenser för mjukvaran.
Passersystem vs elektroniskt dörrlås
Ett passersystem innebär i regel att en central styrenhet eller server hanterar flera dörrar och användare, och att man kan logga händelser i realtid. Ett elektroniskt dörrlås i mer enkel form kan däremot vara en stand-alone-lösning för en enskild dörr. Där matas behörigheter in direkt i låset, ofta genom programmering av taggar eller koder på plats.
Den stora skillnaden är att ett passersystem tillåter samlad administration, loggning av passeringar och ofta fjärrstyrning av behörigheter, medan ett elektroniskt dörrlås kan vara enklare att installera men inte erbjuder lika omfattande kontroll. För organisationer med flera ingångar och många medarbetare är passersystem nästan alltid att föredra, då de ger högre skalbarhet och mer detaljerad översikt.
Digitala låssystem vs vanliga lås
Den främsta skillnaden mellan digitala låssystem och traditionella metallnyckellås är graden av kontroll, spårbarhet och möjlighet till flexibel hantering av behörigheter. Med ett konventionellt lås krävs kopior av nycklar för varje person, och om en nyckel försvinner kan hela låscylindern ibland behöva bytas för att bibehålla säkerheten.
I digitala låssystem – där taggar, kort eller PIN-koder används – kan man snabbt spärra en förlorad tagg och utfärda en ny. På så sätt slipper man kostsamma utbyten av fysiska delar. Dessutom ger digitala låssystem ofta loggar över vem som passerat en viss dörr och när, vilket är ovärderligt vid säkerhetsincidenter eller misstänkt obehörig aktivitet.
För företag och industrier där säkerhetskraven är höga, eller där man vill kunna optimera flödet av anställda mellan olika arbetszoner, är ett digitalt låssystem nästan alltid ett mer framtidssäkert val än ett traditionellt lås med metallnycklar.
Vi avrundar – låssystem som tillämpar tagg eller bricka
Sammanfattningsvis erbjuder låssystem med tagg en kombination av säkerhet, enkelhet och kostnadseffektivitet som gör dem populära i en rad branscher. Genom att använda RFID-teknik, slippa batterier i själva taggen och kunna spärra borttappade taggar centralt får man ett robust system som både anställda och arbetsgivare uppskattar. I jämförelse med exempelvis biometriska system eller mobilappar är tekniken ofta mer beprövad och lättare att implementera, samtidigt som den uppfyller de flesta säkerhetskrav för industri, lager och kontor.