Här i Sverige, och många andra länder förstås, finns det tydliga bestämmelser och riktlinjer kring vilka verksamheter som måste kunna upprätthålla den dagliga driften även om det ordinarie elnätet skulle fallera, med andra ord backupström via reservkraft, såsom dieselgenerator och liknande. Detta gäller bland annat sjukhus, vårdcentraler, äldreboenden och vissa typer av industriella anläggningar. Myndigheter som Socialstyrelsen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) ställer krav på att verksamheter av särskild betydelse för samhället ska ha förmåga att garantera oavbruten drift och patientsäkerhet. Denna artikel reder ut vad reservkraft är, hur reservaggregat fungerar, vilka regler som gäller för reservkraft, samt de verksamheter som absolut inte får stå utan backupström.
Back to basic: Vad är egentligen reservkraft?
Reservkraft är ett samlingsbegrepp för tekniska lösningar som förser byggnader eller anläggningar med elektricitet när det ordinarie elnätet av någon anledning inte kan leverera ström. I praktiken innebär detta ofta någon form av generator – exempelvis ett dieselaggregat – som startar automatiskt eller manuellt för att driva vitala system. Men reservkraft kan också innefatta andra energikällor som batteribankar eller gasdrivna lösningar.
Syftet är alltid att garantera kontinuerlig strömförsörjning för känslig utrustning, livsviktiga funktioner eller helt enkelt för att hålla en verksamhet igång. Inom sjukhusmiljöer kan reservkraft rädda liv genom att säkerställa att avancerad utrustning förblir i drift, medan det i ett datacenter kan förhindra dyrbara driftstopp och dataförluster.
Här brukar reservaggregat användas
Användningsområdena är breda och sträcker sig från samhällskritiska funktioner till privata hushåll. De mest uppenbara exemplen är vård och omsorg, där patienters liv och hälsa står på spel, bokstavligen. Men även kommunikationstjänster, räddningstjänst, polis och andra samhällsviktiga aktörer måste ha tillgång till reservkraft för att kunna verka under kriser.
Datacenter är en annan kategori där backupström är kritisk, då it-infrastrukturen i dagens digitala värld är avgörande för att lagra och bearbeta stora mängder data. Inom industrin kan även kortvariga strömavbrott få enorma ekonomiska konsekvenser, särskilt i processindustrier med löpande produktion eller i laboratorier där känsliga mätinstrument kräver stabil spänning. Vidare används reservkraft i allt från stora handelsfastigheter till byggarbetsplatser och enskilda hushåll med hög beredskapsgrad.
Olika modeller och kapaciteter inom backupström
Det vanligaste systemet för reservkraft är en generator kopplad till en förbränningsmotor, ofta diesel- eller bensindriven. Dieselaggregat är populära inom större verksamheter, eftersom de erbjuder relativt hög effekt, god tillförlitlighet och lång bränsletillgänglighet. Bensinaggregat förekommer framför allt i mindre enheter, exempelvis för hushållsbruk eller på mindre byggarbetsplatser.
Tekniska framsteg har också lett till ökade möjligheter att driva reservaggregat med förnybara eller alternativa bränslen, såsom HVO (hydrerad vegetabilisk olja) eller biodiesel, vilket minskar de fossila utsläppen. För vissa anläggningar kan naturgas vara ett attraktivt val, antingen i form av fordonsgas (CNG/CBG) eller LNG. Moderna anläggningar kombinerar ibland flera olika energikällor, till exempel solpaneler och batterilagring, för att skapa extra redundans.
Storleksmässigt varierar systemen från små portabla elverk som levererar några få kilowatt, till stora fast installerade aggregat på flera megawatt. Valet av effekt och bränsletyp styrs av verksamhetens behov av oavbruten drift, de förväntade belastningstopparna samt det omgivande miljö- och säkerhetskravet.
Mobila reservaggregat samt permanent monterade lösningar finner du hos www.satema.se, proffs på allt inom reservkraft, mobila transformatorstationer och belysningsmaster samt mer därtill!
Dessa lagar och regler gäller för reservkraft!
De regler som finns för reservkraft i Sverige är fördelade över flera myndigheter och regelverk. Om vi tar några väsentliga som exempel så har vi bland annat:
Boverkets byggregler (BBR)
Innehåller krav på byggnadernas tekniska egenskaper, inklusive brandsäkerhet och utrymningssäkerhet. Även om BBR inte alltid uttryckligen talar om reservkraft, kan indirekta krav på säkerhet och drift medföra att vissa funktioner måste vara elförsörjda vid nätbortfall.
Socialstyrelsens föreskrifter
Inom sjukvården (t.ex. SOSFS 2013:22) ställs skarpa krav på att livsuppehållande utrustning och patientsäkerhetskritiska system ska ha tillgång till reservström.
Arbetsmiljöverket
Ställer krav på säker arbetsmiljö, vilket kan innefatta att vissa funktioner (som nödljus och ventilationssystem för farliga gaser) fortsätter fungera även vid strömavbrott.
Elsäkerhetsverket (ELSÄK-FS)
Utfärdar föreskrifter om elsäkerhet i anläggningar, vilket omfattar installation och underhåll av reservkraftssystem.
Miljölagstiftning
Vid drift av större dieselaggregat kan miljötillstånd krävas, särskilt om aggregatet är tänkt att köras under längre perioder. Här kan lokala miljökontor och länsstyrelser ha särskilda riktlinjer för utsläpp och buller.
De verksamheter som klassas som samhällsviktiga – eller där risk för omfattande skada på människor, miljö eller infrastruktur föreligger – omfattas vanligen av strikta krav på driftsäkerhet. Detta inkluderar både tekniska krav och omfattande underhålls- och testprogram, ofta definierade av interna rutiner och regelbundna myndighetskontroller.
Läs gärna mer på Energimyndigheten om energiberedskap och hur reservkraft spelar en livsviktig roll i detta.
Sjukhus, datacenter, infrastruktur etc. är starkt beroende av detta
Sjukhus och vårdcentraler är de mest självklara exemplen där reservaggregat krävs, vilket direkt handlar om liv och död. Intensivvårdsavdelningar, operationssalar och annan livsavgörande utrustning får under inga omständigheter sluta fungera vid strömavbrott, vilket gör reservkraft obligatoriskt. Vårdcentraler och äldreboenden har ofta krav på åtminstone en viss nivå av backupström för att kunna säkra belysning, värme, medicinsk utrustning och liknande.
För datacenter är kraven inte lika strikt lagstadgade i detalj, men avtal och it-säkerhetsstandarder (till exempel ISO 27001) förutsätter ofta att oavbruten drift kan garanteras. I praktiken innebär det nästan alltid både UPS (Uninterruptible Power Supply) och reservaggregat. Eftersom datahantering utgör en kritisk infrastruktur för många företag och myndigheter, är redundanta strömkällor, ofta i flera led, snarare regel än undantag.
Andra verksamheter där nödgeneratorer gör skillnad
Förutom vård och it-infrastruktur finns det fler områden där nödkraft spelar en stor roll:
Livsmedelsindustri
Kyl- och fryskedjor får inte brytas, då temperaturökningar kan leda till stora ekonomiska och hälsomässiga risker.
Processindustrier
Kemiska fabriker, stålindustri och liknande hanterar ofta farliga ämnen eller processer. Ett plötsligt stopp kan orsaka stora skador på produktionsutrustning, leda till utsläpp eller i värsta fall olyckor.
Flygplatser
Navigationsutrustning, landningsbanebelysning och flygledning får inte tappa funktion vid nätbortfall.
Kommunala vatten- och reningsverk
För att säkra vattendistribution och avloppshantering kan reservaggregat krävas för att driva pumpar och reningsprocesser.
Allehanda entréer
Passersystem, digitala låssystem och dylikt där el krävs för att kunna låsa upp respektive låsa dörrarna.
Dessutom finns det kritiska funktioner inom tele- och radiokommunikation, nödcentraler (SOS Alarm) och järnvägsinfrastruktur. Alla dessa är beroende av fungerande el, och lagar samt branschstandarder kräver ofta att de har robusta reservkraftslösningar.
Fördelar med elverk i hemmet, på bygget och dylikt
Även om det inte finns lagkrav för privatpersoner att ha reservkraft i sina villor eller fritidshus, kan ett bärbart eller fast installerat elverk vara en värdefull trygghet vid längre strömavbrott. I glesbygd kan det dröja längre tid innan elbolaget hinner åtgärda felet, vilket gör att tillgång till reservström för uppvärmning, kylskåp, frys och internetanslutning kan vara ovärderligt.
På byggarbetsplatser, särskilt vid nybyggnationer där det inte alltid finns tillgång till en fast elanslutning, är portabla och mobila generatorer rutin. Dessa levererar ström till maskiner, belysning och verktyg. Inom jordbruk, där mekanisering och digitalisering är vanligt, är reservkraft ibland avgörande för djurens välfärd (t.ex. automatiska ventilationssystem eller mjölkningsrobotar).
För den som vill ha större driftssäkerhet i sitt hem eller i en mindre verksamhet finns numera helautomatiska lösningar som startar direkt när ordinarie elnät slocknar. Dessa system kan kombinera solcellsanläggningar med batterilagring och ett mindre aggregat för längre avbrott. Fördelen är att man inte bara minskar sårbarheten vid elavbrott utan även får en mer flexibel och ibland kostnadseffektiv energiförsörjning.
Hur många och långa strömavbrott sker årligen?
Enligt statistik från Energimyndigheten och elnätsbolag inträffar det tusentals små och stora strömavbrott varje år i Sverige. Längden på avbrotten varierar från några minuter till flera timmar eller i sällsynta fall dagar. I genomsnitt drabbas en vanlig elkund av ett till två kortare avbrott per år, men vissa områden, särskilt på landsbygden eller i skärgården, är mer utsatta och kan få fler och längre avbrott.
Extra utsatta perioder är ofta höst och vinter, då stormar och tung snö orsakar skador på elledningar. Med hänsyn till vårt ökade beroende av el för kommunikation, uppvärmning, transporter och samhällstjänster blir konsekvenserna av avbrott alltmer påtagliga. Detta understryker vikten av att samhällsviktiga verksamheter följer aktuella regler för reservkraft och upprätthåller en hög tillförlitlighet.
Vi summerar – regler att följa för reservkraft
Reservkraft är en teknisk nödvändighet i en tid där elberoendet ökar och samhället ställer höga krav på kontinuerlig funktion i kritiska verksamheter. De regler som finns för reservkraft i Sverige är förankrade i både lagstiftning och branschstandarder, och säkerställer att centrala samhällsfunktioner som sjukvård, kommunikationer och industriella anläggningar inte drabbas av oacceptabla driftstopp. Förutom dessa lagbundna krav finns det goda skäl för många andra att investera i reservkraft – alltifrån datacenter och livsmedelsindustrier till enskilda hushåll och byggarbetsplatser.
I takt med att tekniken utvecklas växer också möjligheterna till miljövänligare lösningar, bland annat genom hybridanläggningar som kombinerar olika energikällor. Samtidigt ökar medvetenheten om hur ett stabilt reservkraftsystem inte bara tillgodoser myndighetskrav utan också erbjuder kostnadsbesparingar och en ökad trygghet. Att ha en genomtänkt strategi för backupström är med andra ord inte bara en nischad branschfråga, utan en central del i en långsiktigt hållbar och motståndskraftig verksamhet – oavsett om det handlar om sjukhusets intensivvårdsavdelning, en avancerad industriell process eller ett litet hus på landet.