Ha i åtanke att all svetsrök är potentiellt farlig! Beroende på vilket material som svetsas, vilken metod som används och arbetsmiljöns ventilation kan riskerna såklart variera i omfattning – men samtliga former av svetsrök innehåller faktiskt hälsofarliga partiklar och gaser. Även kortvarig exponering kan ge negativa effekter, och vid upprepad inandning under längre tid ökar risken för allvarliga sjukdomar. Att skydda sig med rätt tekniska lösningar, såsom svetsutsug, och givetvis personlig skyddsutrustning är därför inte bara en rekommendation – det är en nödvändighet! Vi tipsar om de bästa åtgärderna nedan, missa inte detta!
Svetsarbeten som ger upphov till svetsrök
Svetsrök uppstår i princip vid alla former av bågsvetsning. Den vanligaste formen är manuell metallbågsvetsning (MMA eller SMAW), där röken uppstår då elektroden och basmaterialet hettas upp till så hög temperatur att delar förångas. Även MIG/MAG-svetsning (metallbågsvetsning med inert eller aktiv gas), TIG-svetsning (volfram-inertgassvetsning), gas- och plasmasvetsning genererar svetsrök – även om mängd och innehåll varierar.
Mest rök utvecklas vid svetsning av belagda, legerade eller förzinkade material, liksom när man använder fluxfyllda elektroder. Värst är ofta processer med dålig ventilation, hög strömstyrka och lång svetsvaraktighet. Även termisk skärning, lödning och slipning i anslutning till svetsmoment kan bidra till spridningen av förbränningspartiklar och metalloxider.
Att tro att exempelvis TIG-svetsning skulle vara ofarlig för att den inte producerar synlig rök är missvisande – även där avges hälsofarliga ämnen som ozon och ultrafina partiklar.
Röken och gasen innehåller flera olika partiklar
Svetsrök är en rätt så avancerad aerosol, det vill säga en blandning av fasta partiklar och gasformiga ämnen som svävar i luften. Röken i sig bildas när metallen hettas upp till så höga temperaturer att den förångas. Ångorna kondenserar sedan till mikroskopiska partiklar, ofta mindre än 1 mikrometer i diameter. Dessa partiklar är så små att de tränger djupt ned i lungorna och därifrån kan nå blodomloppet.
Innehållet i röken skiftar beroende på faktorer som:
Basmaterialet
Till exempel kolstål, rostfritt stål, aluminium eller förzinkade plåtar.
Elektrodtyp
Vissa elektroder innehåller ämnen som fluorider, mangan, kalium, titanoxid.
Skyddsgasen
En del gaser bildar ozon eller kväveoxider vid ljusbåge.
Tillsatsmaterial
Legeringar med krom, nickel, molybden, kobolt, kadmium.
Exempel på ämnen i svetsrök:
– Järnoxid (från svartplåt)
– Mangan (från elektroder och tillsatsmaterial)
– Krom och nickel (vanligt vid rostfritt stål)
– Zinkoxid (från förzinkad plåt)
– Kadmium och bly (vid vissa ytbehandlingar)
– Ozon och kväveoxider (från UV-strålningens reaktion med luftens syre och kväve)
Det är alltså inte bara en fråga om partiklar, utan också om reaktiva gaser och kemikalier som kan orsaka direkt cellskada eller utlösa långvariga sjukdomsförlopp.
Är verkligen all svetsrök farlig för hälsan?
Även om inte all rök är lika giftig rakt av, så innehåller varje typ av svetsrök ämnen som kroppen inte har något naturligt försvar mot. Myndigheter världen över, inklusive Arbetsmiljöverket här i Sverige, klassar svetsrök som en hälsofarlig blandning som kan orsaka både akuta och kroniska skador.
Särskilt oroande är de ultrafina partiklarna som inte bara når lungalveolerna utan också kan passera till blodomloppet, där de påverkar andra organ. WHO och IARC har dessutom klassificerat svetsrök som cancerframkallande för oss människor (grupp 1).
Oavsett om röken är synlig eller ej, är det alltså viktigt att utgå från att all svetsrök måste hanteras med största försiktighet.
Sjukdomar och besvär som detta kan bära med sig
Hälsoriskerna är många och beroende på exponeringens omfattning och vilka ämnen som förekommer, kan följande symptom och sjukdomar uppstå:
Akuta symtom
Halsirritation, hosta, huvudvärk, illamående, metallröksfeber (särskilt efter exponering för zinkoxid).
Lungbesvär
Bronkit, astma, minskad lungfunktion.
Allergiska reaktioner
Särskilt vid exponering för krom eller nickel.
Neurologiska skador
Vid långvarig exponering för mangan (liknande Parkinsons sjukdom).
Hjärtkärlsjukdomar
Till följd av inflammation i blodkärl.
Cancer
Särskilt lungcancer, men även cancer i näsa, svalg och urinblåsa
Erbetare som inte skyddar sigm eller som arbetar i en miljö utan korrekt ventilation, riskerar alltså att utveckla flera allvarliga hälsotillstånd, även efter relativt kort tids exponering.
Såhär tacklar du problemet med rök och gaser från svetsning!
Att skydda sig mot svetsrök kräver en väl genomtänkt kombination av tekniska åtgärder, anpassade arbetsrutiner och korrekt användning av personlig skyddsutrustning. Den mest effektiva strategin är att hindra röken från att spridas i arbetsmiljön redan vid källan (processventilation), vilket innebär att punktutsug bör monteras så nära ljusbågen (svetsbågen) som möjligt. Det är långt mer verksamt att fånga in föroreningarna direkt, än att försöka rena luften i efterhand.
Enligt Arbetsmiljölagen har arbetsgivaren ett tydligt ansvar att förebygga exponering för skadliga ämnen. Det innebär att det måste genomföras riskbedömningar, att åtgärdsprogram ska tas fram och att tekniska lösningar alltid ska prioriteras före personlig skyddsutrustning, enligt den så kallade åtgärdshierarkin.
Ett exempel på en teknisk lösning är att monter lokala utsugssystem vid svetsplatsen. I större lokaler kan detta kombineras med ett centralt processventilationssystem som hanterar flera arbetsstationer samtidigt. I situationer där punktutsug inte är tillräckligt eller praktiskt möjligt används andningsskydd med P3-filter för att skydda operatören från inandning av skadliga partiklar. Vid mer systematiska tillämpningar kan dessutom svetsprocessen automatiseras med hjälp av robotsvetsning, vilket minimerar den mänskliga exponeringen helt.
Andra sätt att minska hälsoriskerna är att välja material som inte avger farliga ämnen vid upphettning, exempelvis metaller utan krom, nickel eller kadmium. Dessutom krävs utbildningsinsatser för att svetsare och tekniker ska känna till riskerna och hur de kan minimeras genom korrekt hantering av utrustning, material och skydd.
Svetsutsug och utsugsfläktar är räddaren på arbetsplatsen
Lokalt svetsutsug är som sagt den enskilt viktigaste åtgärden mot svetsrök! Dessa system består ofta av ett rörsystem med flexibel arm och utsugshuv, kopplad till en utsugsfläkt med filter. Det är viktigt att utsuget placeras nära svetsbågen – gärna inom 10–15 cm – och att det har tillräckligt luftflöde (ofta runt 700–1000 m³/h) för att effektivt fånga in röken.
Det finns också mobila filterenheter med fläkt och HEPA-filter som kan placeras på olika arbetsplatser. För större anläggningar används centrala ventilationssystem med rördragningar till flera arbetsstationer.
Filtreringen sker ofta i flera steg: förfilter, kolfilter och ibland även elektrostatisk filtrering beroende på typ av partiklar. Systemen måste underhållas och rengöras regelbundet för att upprätthålla funktion och skyddseffekt.
Övertygad om att utsugsfläktar i form av svetsutsug är lösningen även för dig och ditt företag? Då bör du pausa svetslågan för stunden och vända blickarna mot GEOVENT.se, här finns ett fullskaligt utbud av utsugssystem till alltifrån svetsning, avgaser, slipning, organiska ångor och såklart övriga områden däremellan. Skräddarsydda lösningar är heller inget problem, stort som smått.
Personlig skyddsutrustning – varför det inte räcker med munskydd
Många tror (tyvärr felaktigt) att ett enkelt munskydd eller ett andningsskydd utan fläkt, ger tillräckligt skydd mot rök och gaser från svetsning – men det är en farlig missuppfattning. Vanliga tygmasker eller dammfilter ger inte det skydd som krävs mot ultrafina metallpartiklar eller reaktiva gaser.
För att ge ett aningen bättre skydd än enklare masker, så krävs minst ett andningsskydd av klass P3, helst med fläktassisterad lufttillförsel eller övertryckshjälm. Dessa är dock obekväma och kan påverka arbetsmomentens precision och uthållighet, samtidigt som de inte ger fullgod immunitet mot röken, något som gör att tekniska lösningar med utsug är att föredra.
Personlig skyddsutrustning ska dock ses som ett komplement, inte som en ersättning för processventilation.
Lagar och regler vad gäller processventilation på jobbet
Här i vårt avlånga land Sverige regleras hanteringen av svetsrök främst av Arbetsmiljöverkets föreskrifter, vilka börjar med förkortningen AFS:
AFS 2018:1
Hygieniska gränsvärden. Här listas maximalt tillåtna halter för ämnen som mangan, nickel, krom, ozon och kväveoxider.
AFS 2020:1
Arbetsplatsens utformning. Kräver att föroreningar ska avlägsnas så nära källan som möjligt.
AFS 2001:3
Användning av personlig skyddsutrustning. Reglerar när andningsskydd krävs.
AFS 2011:19
Kemiska arbetsmiljörisker. Ställer krav på riskbedömning, skyddsåtgärder och dokumentation.
Enligt dessa regler ska arbetsgivaren göra en substansspecifik riskbedömning, implementera åtgärdstrappa (eliminering, substitution, teknisk lösning, administrativ åtgärd, personlig skyddsutrustning) samt följa upp effekten av skyddsåtgärder.
För arbetsplatser med svetsrök är det alltså inte valfritt att använda utsug – det är ett lagkrav.
Läs gärna mer på AV.se, dvs. Arbetsmiljöverkets webbplats, om vilka hälsoeffekter som svetsning bär med sig vad gäller de gaser och partiklar som uppstår.
Avrundning – svetsutsug är boten mot svetsrök!
Svetsrök är inte den harmlösa bieffekt av metallbearbetning som man kanske tror – det är en hälsofarlig blandning av partiklar och gaser med potential att orsaka allt från irritation och trötthet till cancer och neurologiska skador. Den som dagligen svetsar utan korrekt utsug eller skyddssystem utsätter sig för allvarliga risker, även om symptomen dröjer.
Den bästa åtgärden är att fånga in röken vid källan med effektivt svetsutsug. Det minskar inte bara den direkta exponeringen, utan förbättrar även luftkvaliteten i hela verkstaden. Rätt dimensionerad ventilation och filtrering i kombination med utbildning och personlig skyddsutrustning skapar en hållbar och trygg arbetsmiljö – som dessutom uppfyller lagens krav.
Att investera i utsugssystem och ventilation är inte bara ett sätt att följa regler – det är ett sätt att visa respekt för din och dina anställdas hälsa, minska sjukskrivningar och skapa långsiktig produktivitet. Med rätt teknik på plats så är de såklart fullt möjligt att svetsa säkert – utan att förstöra lungorna på vägen.
Processventilation är inte enbart ämnat för svetsning, utan finns även som avgasutsug och allround punktutsug, för att nämna ett par andra utsugssystem. I nästa artikel tar vi en titt på utsug för slipdamm, häng med!