I korthet kan man säga att en krypgrund (ibland kallad modern torpargrund) är en vidareutveckling av den äldre torpargrunden. De båda metoderna bygger på liknande princip, nämligen att huset vilar över ett ventilerat eller delvis ventilerat utrymme. Skillnaden ligger främst i hur man utformar ventilation, isolering och fuktskydd. Även om många är medvetna om de potentiella fuktproblem som kan uppstå i krypgrunder, fortsätter vissa nybyggnationer att använda denna metod, särskilt i mindre byggnader. Dock är det mer vanligt att välja andra grundläggningsmetoder idag, i synnerhet betongplatta på mark, som anses stabilare och enklare att fuktsäkra.
Vad innebär krypgrund som grundläggningsmetod?
En krypgrund är en typ av grundläggning där husets bottenbjälklag placeras ovanför markytan, vilket skapar ett utrymme – en så kallad krypkällare – mellan marken och själva golvkonstruktionen. Detta utrymme är oftast ventilerat med hjälp av ventiler i grundmuren och kan ibland kompletteras med mekanisk ventilation eller avfuktare. Grundtanken är att fukt och kyla ska hindras från att tränga upp i husets inre, samtidigt som byggnaden får en stabil bas att vila på.
Krypgrunden började bli populär i mitten av 1900-talet när nya typer av isoleringsmaterial och konstruktioner utvecklades. Grundprincipen kan spåras tillbaka till de gamla torpagrunderna, där man historiskt sett byggde hus på stenar eller stensyll för att skydda mot markfukt och kyla. Numera är det vanligt att man använder en gjuten kantbalk i betong som husets stomme vilar på. Under senare decennier har man insett att problem med fukt ofta uppstår om man inte vidtar rätt åtgärder för dränering, ventilation och isolering.
Är torpargrund samma sak?
Med torpargrund avser man den grundläggningstyp som förekom i äldre svenska torp och bondgårdar. De byggdes ofta med enkla stenar eller grundmurar i natursten och ett bjälklag av trä, under vilket det fanns ett luftat utrymme. Nuförtiden används uttrycket torpargrund ofta som en synonym till krypgrund, särskilt i vardagligt tal. Tekniskt sett finns det dock vissa skillnader i utförande och materialval.
Traditionell torpargrund
Använder vanligtvis natursten eller lättbearbetad sten till grundmur, träbjälklag och mer naturlig (dvs. icke-forcerad) ventilation.
Modern krypgrund
Har ofta en gjuten kantbalk i betong, kan vara extra isolerad, och förses ibland med mekaniska avfuktningssystem samt dräneringslösningar runtomkring huset.
Trots att principen är densamma – en luftspalt mellan mark och hus – så är moderna krypgrunder mer genomtänkta och standardiserade för att minska risken för fuktskador.
Hus och byggnader som är grundlagda med denna metod
I dag förekommer krypgrund ofta i mindre villor, fritidshus och vissa komplementbyggnader. Konstruktionen anses relativt kostnadseffektiv i jämförelse med andra metoder, eftersom man slipper gjuta en full betongplatta över hela husets yta. Dessutom kan kuperade eller sluttande tomter anpassas lättare om man bygger med krypgrund, då man kan reglera bjälklagets höjd.
Större byggnader, som flerfamiljshus, industrihallar eller offentliga fastigheter, använder sällan krypgrund idag. Det beror främst på kraven på bärförmåga, brandsäkerhet och fuktsäkerhet, där andra metoder – exempelvis platta på mark eller pålade konstruktioner – ofta är mer lämpliga. Dock kan man fortfarande hitta krypgrund i nyare radhus- eller parhusprojekt, som är uppförda i områden med markförhållanden där platta på mark skulle kräva omfattande schaktning eller pålning.
På gång att bygga nytt? Oavsett vad du önskar, eller behöver, för grund till ditt nya projekt – Vänd dig till LIP AB, proffs på allt inom markarbete inför grundläggning!
För- och nackdelar med krypgrund vid byggnation
Det positiva
Enkel åtkomst
Genom att ha ett utrymme under huset kan man relativt enkelt inspektera och utföra reparationer på bjälklag, avloppsledningar och andra installationer.
Mindre markarbete
I många fall kräver en krypgrund mindre omfattande markarbeten än en platta på mark, särskilt vid kuperad terräng.
Kostnad
Byggkostnaden kan vara lägre än för vissa andra metoder, beroende på platsförhållanden och utformning av grundkonstruktionen.
Traditionell estetik
Vissa föredrar den traditionella utformningen som påminner om äldre byggtekniker, vilket kan passa i kulturskyddade eller historiskt känsliga områden.
Det lite mindre smickrande
Fuktkänslighet
Krypgrunden är känd för att vara känslig för hög luftfuktighet, särskilt om dräneringen är bristfällig eller ventilationen otillräcklig.
Risken för mögel och röta
Det fuktiga klimatet i kryputrymmet kan gynna mögelsvampar, vilket i förlängningen kan leda till rötskador på bärande konstruktioner.
Isolering och värmeförluster
Det kan uppstå köldbryggor om inte bjälklag och kantbalkar är ordentligt isolerade, vilket leder till energiförluster.
Underhållsbehov
Regelbunden inspektion, avfuktning och eventuella underhållsåtgärder är ofta nödvändiga för att hålla kryputrymmet i gott skick.
Därför är det vanligt med fukt i hus byggda på krypgrund
Fuktproblem i krypgrunder uppstår huvudsakligen för att markfukten och den varma utomhusluften möts i ett svalt utrymme. Under den varma delen av året ventileras krypgrunden med fuktig utomhusluft, som kyls ned när den kommer in i det svala utrymmet. Den relativa luftfuktigheten stiger då snabbt och kan kondensera på kalla ytor, vilket skapar en gynnsam miljö för mögel och andra mikrobiella angrepp.
Ett annat problem är kapillärsugning, där vatten i marken dras uppåt genom grundmurar och golvbjälklag om dessa inte är korrekt fuktskyddade. Om dräneringen runt byggnaden är bristfällig, riskerar man dessutom att stående vatten under regnperioder ytterligare ökar luftfuktigheten i kryprummet.
Enligt Boverkets byggregler (BBR) måste nya byggnader konstrueras så att risken för fuktskador minimeras. Ändå är det just i krypgrunder som man ofta ser problem, eftersom dessa förutsätter en noggrann utförandegrad på allt ifrån dränering till lufttäthet och ventilation.
Hur kan man åtgärda fukten?
Att åtgärda fukt i en krypgrund handlar huvudsakligen om att hålla utrymmet torrt och välventilerat. Enligt både branschorganisationer och forskningsinstitut som RISE (tidigare SP) finns det flera metoder:
Avfuktare
En vanlig lösning är att installera en avfuktare (t.ex. en sorptionsavfuktare) i kryputrymmet. Denna anläggning suger in den fuktiga luften, kyler ned den och avleder kondensvattnet.
Plastfolie på marken
Genom att täcka marken med en åldersbeständig plastfolie eller liknande tät duk kan man hindra jordfukt från att stiga upp i krypgrunden.
Förbättrad dränering
Om dräneringen runt huset är bristfällig kan en omdränering vara nödvändig. Att leda bort ytvatten och grundvatten effektivt är en förutsättning för en torr krypgrund.
Isolering
Man kan isolera ytterkanterna och bjälklaget för att minska temperaturskillnader som skapar kondens. Ofta rekommenderas cellplast eller annan fukttålig isolering.
Klimatstyrd ventilation
Ventilationen kan anpassas med hjälp av fukt- och temperaturmätare som automatiskt reglerar fläktsystemet. Vid hög luftfuktighet i utrymmet körs fläkten för att byta ut luften, medan den vid gynnsammare förhållanden stängs av för att undvika att ta in onödigt fuktig luft utifrån.
Bygger man fortfarande med krypgrund?
Ja, det förekommer fortfarande att man bygger nya hus med krypgrund, men det har blivit mindre vanligt än tidigare. Vid fritidshus och enklare villor ute i glesbygd eller i områden där terrängen gör det komplicerat att gjuta en platta, kan krypgrund vara en fördelaktig lösning. Dessutom föredrar vissa hustillverkare och kunder den traditionella känslan eller det arkitektoniska utseende som en krypgrund kan ge.
Fastän detta väljer många nybyggare idag andra lösningar, mycket på grund av de potentiella fuktproblem som en krypgrund för med sig. Byggbranschen har under senare år alltmer gått mot standardiserade, fuktsäkra metoder, vilket gör att platta på mark eller plintgrund anses vara mer lönsamma och säkra i längden.
Andra vanliga grundläggningsmetoder
Det finns flera alternativa grundläggningsmetoder, varav några är mer populära och andra är specialanpassade för specifika geotekniska förhållanden:
Platta på mark
En av de vanligaste och mest kostnadseffektiva metoderna för småhus. Man gjuter en armerad betongplatta direkt på en väl dränerad och komprimerad markbädd.
Plintgrund
Byggnaden vilar på plintar som gjuts ner till frostfritt djup eller på berg. Passar kuperade tomter och används ibland i fritidshus.
Källargrund
Huset har en hel eller delvis nedgrävd källare, vilket ger extra boyta men kräver avancerad tätning mot grundvatten och fukt.
Pålad grund
Används när marken är lös, lerig eller dålig bärighet råder. Pålar (stål, trä eller betong) slås eller borras ner till fast berg eller bärande jordlager.
Hybridlösningar
I vissa fall kombineras exempelvis platta på mark med en delvis krypgrund under särskilda sektioner av byggnaden.
Populäraste grundläggningsmetoden idag
Platta på mark är i dagsläget den dominerande metoden för småhus i Sverige. Den är generellt sett enklare att fuktsäkra och kan byggas effektivt med en tydlig isoleringslösning. Krypgrunden är inte lika populär som förr, främst på grund av de fuktproblem som ofta uppstår om man inte utför arbetet med extrem noggrannhet och tillsyn. Däremot är krypgrund inte helt bortvald. Den finns kvar som ett alternativ i hustillverkarnas kataloger och används när förutsättningarna talar för det – till exempel på en sluttande tomt eller för den som vill återskapa en mer traditionell arkitektur.
Vi summerar – krypgrund, är det aktuellt än idag?
Med ord kan vi konstatera att krypgrund, eller modern torpargrund, fortfarande har en roll inom svenskt småhusbyggande, trots att platta på mark dominerar. För den som överväger att bygga med krypgrund är det av största vikt att säkerställa god fukthantering via korrekt projektering, dränering och eventuellt installation av avfuktare. Med rätt utförande kan krypgrunden fungera väl och erbjuda fördelar i form av åtkomst och flexibilitet – men utan rätt skötsel finns en betydande risk för dyra fuktrelaterade skador. Därför rekommenderas att rådfråga expertis, exempelvis en fuktkonsult eller byggingenjör, för att utvärdera om en krypgrund är lämplig i det specifika fallet.
Gå direkt till vår nästa artikel här på Industriteknik, vilken handlar om att ”sikta grus”, en teknik som blir mer vanlig att utföras direkt på byggarbetsplatsen, ofta med sorteringsskopor av olika slag.